Blåsan problem, cystit – hur man hanterar ihållande symtom?

Under de senaste åren har urinvägsbesvär blivit ett av de vanligaste hälsoproblemen. De drabbar ett växande antal människor, både unga och gamla, och har en negativ inverkan på deras livskvalitet. Även om ämnet urinblåsebesvär ofta behandlas som tabu ska det inte underskattas. Urinvägarnas hälsa är avgörande för att hela kroppen ska fungera. Obehandlade urinvägsinfektioner kan leda till farliga komplikationer. Återkommande urinvägsproblem försämrar också livskomforten avsevärt och blir alltmer ihållande, så det är värt att eliminera dem så snart som möjligt. Ta reda på vad de vanligaste urinvägsbesvären är, hur de manifesterar sig, varför de uppstår och hur man kan bekämpa dem effektivt.

Förkyld blåsa, inkontinens, uretrit – vilka är de vanligaste urinvägsbesvären?

Urinsystemets huvudfunktion är produktion, lagring och utsöndring av urin, med vilken onödiga avfallsprodukter avlägsnas från kroppen. Urinen produceras i njurarna och passerar sedan genom urinledarna till urinblåsan, där den lagras en tid innan den utsöndras genom urinröret vid urinering.

Under normala förhållanden är urinvägarna ovanför urinblåsans ringmuskel sterila och fria från mikroorganismer. Ibland tränger dock skadliga mikroorganismer djupt in i urinvägarna och förökar sig, vilket leder till inflammation och ett antal besvärliga symtom.

De vanligaste urinvägsbesvären är:

• Cystit – den vanligaste urinvägsrelaterade åkomman, som vanligtvis orsakas avDetta orsakas vanligtvis av E. coli-bakterier och manifesteras främst genom ett konstant tryck på urinblåsan, en brännande känsla när man kissar och frekvent urinering.
• Uretrit – uppstår till följd av en infektion och dess främsta symtom är klåda vid urinrörets mynning, täta urinträngningar och flytningar eller läckage från urinröret.
• Njursten – visar sig främst genom plötslig, skarp och svår smärta i ryggen och orsakas främst av att man dricker för lite vätska, för mycket oxalater och puriner i kosten och en proteinrik kost.
• Urininkontinens – kan orsakas av svaghet i bäckenbottenmuskulaturen, urinvägsinfektioner, tidigare förlossningar, trauma, psykiatriska störningar och andra faktorer.
• Nefrit – ett allvarligt hälsoproblem som vanligtvis orsakas av en infektion och yttrar sig i feber, ländryggssmärta, frossa, illamående och kräkningar.

Det överlägset vanligaste av de nämnda problemen är cystit. Eftersom urin lagras i urinblåsan (och ibland till och med fastnar i den) är detta organ en plats där mikroorganismer lätt förökar sig och utvecklar infektioner.

För att förebygga problem med urinblåsan är en av de grundläggande åtgärderna därför att inte låta urin stanna kvar i blåsan under lång tid. Det är också lämpligt att dricka mycket vätska eller diuretika för att spola ut patogener systematiskt och för att rengöra själva urinvägarna.

Orsaker till cystit

Urinvägsinfektioner kan orsakas av en mängd olika faktorer, men uppstår oftast till följd av mikrobiell invasion. Den vanligaste är bakterien Escherichia coli (faecal bacillus). Den förekommer naturligt i människans tjocktarm. När bakterien överförs från analområdet till urinröret kan en infektion utvecklas.

Som statistiken visar drabbar inflammation i urinvägarna kvinnor oftare än män. Hur kommer det sig att det är så? Det har att göra med anatomiska förhållanden. Hos kvinnor är urinröret kortare än hos män, och slidan och anus ligger nära urinrörsmynningen, vilket gör det lättare för bakterier att ta sig in i urinvägarna.

Hos män ökar risken för att utveckla blåskatarr efter 50-60 års ålder, vilket är relaterat till prostatatillväxt. Hos kvinnor ökar risken för urinblåseproblem efter klimakteriet på grund av minskade östrogennivåer och förändrad sammansättning av bakteriefloran i vaginalslemhinnan.

Vilka är de vanligaste orsakerna till urinblåseproblem och de viktigaste riskfaktorerna:

• E.coli bakteriell infektion,
• infektion med bakterier: Staphylococcus aureus, Enterococcus spp., Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis, Pseudomonas aeruginosa,
• infektion med vissa typer av virus och svampar,
• sjukdomar i prostata (prostatakörteln) hos män,
• flerbarnsfödslar,
• klimakteriet,
• abnormiteter i reproduktionsorganen,
• närvaro av en kateter,
• användning av vaginala produkter,
• andra sjukdomar (t.ex. diabetes, urolithiasis),
• användning av vissa läkemedel (t.ex. antibiotika, steroidläkemedel, immunosuppressiva medel)
• Bristande hygien,
• frekvent förstoppning,
• svår kyla, frostskador,
• fetma,
• försvagat immunförsvar,
• ålderdom.

De vanligaste symptomen på urinvägsinfektion, diagnos av cystit

Besvärande urinvägssymtom är ett meddelande till oss som indikerar ett befintligt problem med urinblåsan. Det signalerar behovet av brådskande ingripande. Kom ihåg att underskattad cystit kan utvecklas till ett allvarligare hälsoproblem. Nedan följer en sammanfattning av de vanligaste symtomen som kan tyda på en infektion i de nedre urinvägarna:

• smärta vid urinering (i urinrörsområdet) – smärta, obehag, klåda eller sveda vid urinering är de vanligaste symtomen på pågående inflammation i de nedre urinvägarna,
• täta urinträngningar – känslan av ett konstant behov av att urinera även med ett litet eller måttligt vätskeintag,
• frekventa små urinmängder – plötslig, stark urinträngning och frekventa toalettbesök som resulterar i att endast en liten mängd urin passerar varje gång,
• hematuri – synligt blod i urinen kan vara ett symptom på problem med urinblåsan, njursten eller till och med allvarligare tillstånd som cancer,
• urininkontinens, ett problem med att kontrollera urinflödet från urinröret, urinläckage,
• grumlig urin,
• skarp urinlukt,
• Försämring av humöret,
• irritabilitet,
• ländryggssmärta (smärta i nedre delen av ryggen, i njurområdet)
• Smärta vid samlag,
• konstant eller frekvent smärta i nedre delen av buken eller bäckenregionen.

Urinvägsinfektion – behandling, utredning

Urinvägsinfektioner kräver snabb diagnos och effektiv behandling, annars kan infektionen återkomma och leda till komplikationer. Diagnosprocessen inleds vanligtvis med en grundlig patientintervju och analys av karakteristiska symtom, följt av urinprov vid behov.

Diagnosen av cystit följer vanligtvis flera steg:

1. Anamnes och fysisk undersökning – läkaren intervjuar patienten om dennes tillstånd och symtom, fortsätter sedan med att bedöma buken, palpera och känna på buk- och njurregionerna, vilket vanligtvis gör det möjligt att ställa en preliminär diagnos.
2. Urinprov (allmän undersökning och urinodling) – ett urinprov genomgår laboratorieanalys. Information om förekomst av bakterier, virus, proteiner, vita och röda blodkroppar eller inflammatoriska ämnen gör det möjligt att fastställa infektionens typ och svårighetsgrad och välja lämplig behandling.
3. Bilddiagnostik – i vissa fall, särskilt om infektionerna är återkommande eller om det finns allvarliga symtom, kan läkaren rekommendera bilddiagnostik såsom datortomografi (CT), cystoskopi, pyelografi, uretrografi eller ultraljud (USG) för att bedöma urinorganens tillstånd.

Behandlingen av cystit baseras vanligtvis på antibiotikabehandling, eftersom de flesta infektioner är bakteriella.

Mediciner som ges för problem med urinblåsan:

1. Antibiotika – vid bakteriella infektioner är antibiotika det främsta botemedlet, vilket leder till att infektionen snabbt försvinner. Läkaren väljer ut specifika antibiotika beroende på vilken bakteriestam som finns i urinen (baserat på resultatet av urinodlingen).
2. Antimykotika eller antivirala läkemedel – används när svampar eller virus är ansvariga för infektionen.
3. Smärtstillande, antiinflammatoriska och febernedsättande läkemedel – för att lindra smärtan och obehaget vid cystit och för att normalisera kroppstemperaturen används smärtstillande medel som paracetamol eller icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra.
4. Antispasmodika – vid svåra spasmer i urinblåsan och svårigheter att kissa rekommenderas antispasmodika för att minska muskelspänningen i urinvägarna och lindra de besvärande symtomen.
5. Diuretika – ökar produktionen av urin och ökar urinfrekvensen, vilket bidrar till att spola ut skadliga mikroorganismer som är ansvariga för urinvägsinfektioner mer effektivt och snabbare.

Urinvägsinfektioner – komplikationer

Med tanke på risken för farliga komplikationer av urinvägsinfektioner är snabb diagnos och genomförande av effektiv behandling extremt viktigt. Att försumma dessa problem kan leda till allvarliga och långvariga konsekvenser, så det är viktigt att konsultera en läkare vid de första symtomen.

Vilka komplikationer kan en obehandlad urinvägsinfektion medföra?

• Spridning till njurarna – om man ignorerar symtomen på en urinvägsinfektion kan det leda till att den överförs till njurarna, vilket i sin tur kan orsaka farlig pyelonefrit.
• Återkommande infektioner – personer som lider av återkommande urinvägsinfektioner kan uppleva kroniskt obehag samt en ökad risk för allvarligare tillstånd som t.ex. njurinfektioner.
• Njursten – en komplikation till kroniska urinvägsinfektioner kan vara njursten. Stenbildning är förknippad med omvandling av mineralsalter i njurvävnaden.
• Spridning till prostata – för män kan urinvägsinfektioner leda till prostatit, vilket är ett smärtsamt och potentiellt allvarligt hälsoproblem.
• Urininkontinens – för vissa personer kan urinvägsinfektioner leda till försvagade bäckenbottenmuskler, vilket i sin tur kan leda till urininkontinens.
• Risk för urosepsis – i extrema fall, särskilt när infektionen inte kontrolleras ordentligt, finns det risk för att utveckla urosepsis – ett livshotande tillstånd som uppstår när bakterier kommer in i blodomloppet.
• Kolit – urinvägsinfektioner kan ibland spridas till tjocktarmen, vilket kan leda till kolit och därmed sammanhängande tillstånd som diarré och svåra buksmärtor.
• Ökad risk för pyelonefros, njurabscesser, perinefriska abscesser och njursvikt.

Förebyggande av inflammation i urinvägarna. Vad kan man göra för att undvika problem med urinblåsan?

För att minimera sannolikheten för att utveckla en urinvägsinfektion är det värt att tillämpa dessa tips i praktiken:

• drick mycket vätska,
• när du känner ett tryck på urinblåsan, gå genast på toaletten, håll inte kvar urinen,
• tvätta könsorganen minst en gång om dagen, använd en speciell vätska för intimhygien,
• töm blåsan efter samlag,
• Byt tamponger eller bindor tillräckligt ofta under menstruationen,
• Använd framifrån och bakåt, inte tvärtom,
• låt inte din kropp bli kall, klä dig lämpligt varmt under vintersäsongen.

Huskurer mot problem med urinblåsan

Den mest uppskattade huskur mot problem med urinblåsan är regelbunden användning av örter med vätskedrivande, antiseptiska och antiinflammatoriska effekter. Dessa inkluderar:

• vanlig nässla,
• salvia,
• maskros,
• gullris,
• björk,
• åkerfräken,
• blåbär.

Dessa örter kan användas för att göra örtinfusioner för att dricka eller användas i terapeutiska blötläggningar. Det är också värt att använda färdiga örtpreparat som stöder urinvägarnas hälsa (t.ex. Cystenon) och minskar problemet med inkontinens (t.ex. UrinoFix).

En annan beprövad huskur mot urinvägsproblem är att äta tranbär och dricka tranbärsjuice samt att äta persilja (både persiljerot och persilja) och pumpafrön.

Cystit under graviditet

Cystit under graviditeten är ett fenomen som drabbar cirka 3-4% av alla gravida kvinnor. Det är förknippat med hormonella och anatomiska förändringar i den gravida kvinnans kropp. Otillräcklig behandling eller avsaknad av behandling kan leda till farliga komplikationer, inklusive missfall.

Om du upplever symtom på cystit hos en gravid kvinna är det därför viktigt att du omedelbart uppsöker din vårdgivare.

Källor:

• https://www.healthline.com/health/bladder-infection-treatments
• https://www.cdc.gov/antibiotic-use/uti.html
• https://www.healthline.com/health/chronic-urinary-tract-infection
• https://www.healthline.com/health/urinary-tract-infection-adults