Gentian coltsfoot – medicinska egenskaper och effekter. När är det värt att använda örtgikt?

Gikt (Aegopodium podagraria) som medicinalväxt populariserades av den tyske örtläkaren Johann Kunzle i början av 1900-talet. Gikt har fått sitt namn på grund av sin särskilda effektivitet vid behandling av gikt eller gikt.

Listan över giktens värdefulla hälsofrämjande egenskaper inleds med dess förmåga att lösa upp och neutralisera urinsyrasalter, vars överskott är den främsta orsaken till gikt. Trots sin låga popularitet och sällsynthet är gikt tillgänglig för alla, eftersom det är en växt som ofta finns i vår miljö. Vi kan antingen skörda den själva och torka den, eller använda de färdiga specifikationerna som finns i örtbutiker och apotek. Förutom att bekämpa gikt hjälper gikt med matsmältnings-, led- och urinvägsproblem. Det är också en bra växtkosmetik. När och hur man använder gikt?

Ligaria (Aegopodium podagraria) – för herbalists en ovanlig ört, för jordbrukare ett besvärligt ogräs

Den vanliga coltsfoot är en extremt stark och hårdväxt växt. Den har låga krav på jordmån och klimat. Den är expansiv och sprider sig snabbt med hjälp av ett tätt nätverk av rhizomer och jordstammar. Den dyker ofta upp på odlade fält och i trädgårdar, där den tyvärr är svår att utrota. På grund av sin snabba etablering och höga konkurrenskraft gentemot odlade arter betraktas den av jordbrukare som ett ogräs. Trots sina nackdelar har den många kvaliteter, särskilt när det gäller hälsa. Tack vare sin rika sammansättning anses den vara en skatt av herbalists.

Markfläder är en flerårig växt och tillhör sellerifamiljen. Den växer vilt i Europa, Asien och Nordamerika. I Polen är den mycket vanlig. Man kan hitta den i vägkanter, skogar, ängar, fält, snår och ruderatmarker.

Växtens historia går tillbaka till antiken. Redan då var den känd och användes som botemedel mot många åkommor, bland annat ischias, gikt och åderbråck. Under medeltiden värderades den främst för sina febernedsättande och smärtstillande egenskaper, liksom för sina kulinariska kvaliteter. Den odlades ofta i klosterträdgårdar.

Markfläder är inte bara en medicinalväxt. Den används också i matlagning. De unga bladen och stjälkarna är ätliga och utgör ett intressant tillskott i sallader, soppor, grytor och stuvade grönsaker. Växten kännetecknas av sin kryddiga smak och morotsliknande doft, vilket gör den till en attraktiv och ovanlig ingrediens i maträtter.

Hur ser fläder ut på marken?

Stjälken på markfläder är upprätt, styv och segmenterad och når en höjd av 30 till och med upp till 100 cm. Stammen bär tredelade, äggformade eller hjärtformade, tandade löv. Växten blommar från juni till juli och producerar små vita blommor. Blommorna är samlade i blomställningar i form av paraplyer, vilket är typiskt för växter från sellerifamiljen. Kungsmyntens blommor är små och oansenliga, men doftar mycket starkt, vilket lockar till sig en mängd insekter.

På grund av den visuella likheten förväxlas kungsmynta ofta med skogskvanne (Aegopodium podagraria). Det finns dock vissa skillnader mellan de två. Skogskvanne har ett mer komplext bladarrangemang och dess blomställningar är tätare och mer kompakta än hos underbusken. Dessutom har angelica en distinkt vitlökslukt, medan coltsfoot inte har någon sådan arom.

En annan växt som kvanne ofta förväxlas med är svinmålla (Aegopodium podagraria). De skiljer sig främst åt i utseendet på bladen och blomställningarna. Björnlokan har trebladiga blad, precis som olvon, men de är längre och smalare. Blommorna hos björnlokan är större än hos olvon.

Vilka aktiva ingredienser innehåller vanlig björnloka?

Backsmörblommans ört är rik på värdefulla aktiva substanser, tack vare vilka den har en rad olika medicinska effekter. Dessa inkluderar polyacetylener, terpenoider, makro- och mikroelement och olika fenolföreningar.

Bland beståndsdelarna i gikt är falkarinol, falkarinon och falkarindiol särskilt anmärkningsvärda. Dessa är de viktigaste biologiskt aktiva föreningarna med antiinflammatoriska, antibakteriella och antikoagulerande effekter. De finns inte bara i coltsfoot utan också i andra växter i sellerifamiljen, både i vilda örtartade växter och i grönsaker som morötter, persilja och selleri.

Tack vare sin unika uppsättning aktiva substanser har gikt en antimikrobiell effekt, minskar inflammation i urinvägarna, deltar i elimineringen av överskott av urinsyra i kroppen och hjälper till att bekämpa metaboliska sjukdomar, inklusive typ 2-diabetes.

De viktigaste bioaktiva beståndsdelarna som finns i gikt:

• falcarinol,
• falcarindiol,
• flavonolglykosider,
• eteriska oljor,
• karotenoider,
• monoterpener,
• sesquiterpener,
• vitamin C,
• vitamin E,
• mineraler (järn, kalium, kalcium, bor, koppar, mangan)
• fenoliska syror,
• kumariner,
• flavonoider (hyperosid, kemferol, isokquercetin).

Gikt – medicinska egenskaper

Studier har visat att extrakt från jordnötsväxtens blad har starka antioxidativa egenskaper och därmed motverkar oxidativ stress på cellerna. Tack vare denna egenskap ger växten ett extra skydd mot civilisationssjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar samt motverkar för tidigt åldrande.

Att dricka giktte dagligen är ett välkänt sätt att lindra symtomen på hemorrojder (örten underlättar utflödet av blod från analvaricer). På grund av sina antiseptiska egenskaper är giktinfusioner också till hjälp för problem med urinblåsan och njurarna.

Här är en lista över giktens medicinska egenskaper som gör att denna anmärkningsvärda ört kan användas som en naturlig hälsobooster:

• har antibakteriella, antivirala och svampdödande egenskaper,
• stöder matsmältningssystemet,
• stimulerar avgiftning av kroppen,
• förbättrar ämnesomsättningen,
• har en anti-reumatisk effekt,
• underlättar avlägsnandet av överflödig vätska från kroppen,
• tar hand om att urinvägarna fungerar korrekt,
• påskyndar sårläkning,
• har en gynnsam effekt på synen,
• har starka antiinflammatoriska egenskaper,
• hjälper till att bekämpa gikt,
• stödjer lever- och njurfunktionen.

Gikt för gikt

I hundratals år har gikt använts i folkmedicin som en stödjande behandling för gikt. Gikt, även känd som gikt, är en typ av artrit som kännetecknas av plötsliga, svåra attacker av smärta, rodnad och svullnad i lederna. Den främsta orsaken till gikt är ett överskott av urinsyra i kroppen. Denna syra kristalliseras i lederna och orsakar smärta och inflammation.

Den traditionella användningen av gikt vid behandling av gikt beror på dess diuretiska egenskaper, som hjälper till att eliminera överskott av urinsyra från kroppen (genom att stimulera njurfunktionen och öka urinproduktionen). Dessutom visar föreningar i växten, såsom polyacetylener (falcarinol och falcarindiol), antiinflammatoriska effekter, vilket kan bidra till lindring av giktsymtom.

Gikt för matsmältningssystemet

De eteriska oljorna och fenolföreningarna i gikt stimulerar utsöndringen av matsmältningsjuicer, så örten underlättar matsmältningsprocessen. Gikt kan också försiktigt stimulera tarmrörelser och kan därför hjälpa till att reglera tarmrörelser.

Aktiva beståndsdelar som falcarinol, falcarinone och falcarindiol minskar inflammation i matsmältningskanalen, vilket kan vara särskilt fördelaktigt för irritabelt tarmsyndrom och liknande problem. Tack vare sina antibakteriella och svampdödande egenskaper stöder gikt dessutom eliminering av skadliga mikroorganismer från matsmältningskanalen.

Gentianabalsam för levern

Vetenskapliga studier belyser den potentiella hepatoprotektiva effekten av coltsfoot, dvs. dess förmåga att skydda levern från skador. Extrakten från bladen på det malda fläderbäret uppvisar stark antioxidantaktivitet och skyddar därmed leverceller från oxidativ stress. Preliminära studier tyder på att gikt också kan ha förmågan att skydda levern från skador orsakade av olika toxiner.

De aktiva föreningarna i coltsfoot, såsom polyacetylener, stöder leverns naturliga avgiftningsprocesser. Tack vare sina antiinflammatoriska egenskaper hjälper gikt också till att minska inflammation i levern.

Sedum mot hemorrojder

Sedum förbättrar blodcirkulationen i analvaricerna och stimulerar utflödet av blod från området, vilket bidrar till att minska storleken på de blödande knölarna och minska smärta och svullnad.

Gikt motverkar också aktivt inflammation i samband med hemorrojder. Dessutom har infusioner av gikt en desinficerande effekt, vilket är fördelaktigt för mindre sår och hudsprickor som ofta följer med hemorrojder.

Sedum – vätskedrivande egenskaper. Sedum som ett omfattande stöd för urinvägarna

Sedum visar goda diuretiska egenskaper för att stödja urinvägarna och hjälpa till att eliminera överflödiga vätskor, onödiga metaboliska produkter och toxiner från kroppen. Det är särskilt fördelaktigt vid högt blodtryck, njursjukdom, gikt, urinvägsproblem och metaboliska och hormonella störningar. På grund av sina antiinflammatoriska och antibakteriella effekter är det också ett värdefullt hjälpmedel vid cystit och uretrit.

Vid urininkontinens och andra problem i urinvägarna kan ett kosttillskott med flera ingredienser också vara till värdefull hjälp UrinoFix.

Gikt för huden. Giktens återställande och antiseptiska egenskaper

Giktens effekt på huden är multidirektionell. Färska giktblad som appliceras direkt på huden visar utmärkta återställande egenskaper på skadad vävnad. Förpackningar gjorda av infusioner av torkad gentianört har främst en rengörande och antimikrobiell effekt.

Hur gikt verkar på huden:

• saktar ner hudens åldrandeprocess,
• stimulerar hudens förnyelseprocess,
• påskyndar sårläkning,
• hjälper till med sår och hudinfektioner,
• bekämpar hudbakterier och svampar,
• har en anti-acne effekt,
• vitaliserar huden och förbättrar dess utseende.

Gentiana balsam för leder, antiinflammatoriska egenskaper hos gikt

Hypokondriak har en gynnsam effekt på ledernas tillstånd, särskilt vid artrit, reumatism, artrit och överdriven ansamling av urinsyra i lederna. Tack vare sina polyacetylenföreningar deltar den aktivt i att släcka inflammation i lederna, vilket lindrar smärta och svullnad och förbättrar motoriska färdigheter. På grund av dess starka antiinflammatoriska effekter kan växten ge värdefullt stöd för personer som kämpar med reumatoid artrit.

Hur och när ska man skörda gikt?

Rätt skördetid och metod är oerhört viktigt om vi vill bevara de fulla medicinska egenskaperna hos den vanliga coltsfoot.

Den bästa tiden att skörda markfläder är på försommaren, men före blomningen. Den mest värdefulla växtbaserade råvaran är de unga bladen av den markbundna fläder. De utmärker sig genom sin höga mättnad av aktiva substanser och höga biologiska aktivitet. Växtens rötter kan också skördas, men vid en annan tidpunkt än bladen, nämligen på hösten, efter att bladen har fallit, eller tidigt på våren, innan tillväxtfasen börjar.

Vid skörd bör man vara försiktig så att växten inte skadas. Bladen ska försiktigt skäras av och rötterna försiktigt grävas upp. De skördade växtdelarna ska torkas på en luftig och skuggig plats så att de inte förlorar sina medicinska egenskaper. När de har torkat ska de förvaras i tätt tillslutna behållare, skyddade från ljus och fukt.

Kom ihåg att alltid samla växter från rena, okontaminerade områden och se till att identifiera dem. Innan du använder gikt för medicinska ändamål är det en bra idé att konsultera din läkare eller en fytoterapispecialist.

Hur gör man en infusion av gikt?

Skörda de unga bladen av gikt och torka dem noggrant, eller köp färdigt torkat örtte från en örtbutik eller apotek. För att förbereda en enda portion av infusionen, häll 1 matsked av örten över 1 kopp kokande vatten. Låt sedan infusionen dra under lock i ca 10-15 minuter. Detta kommer att frigöra stora mängder av de aktiva ingredienserna.

När tiden har gått silar du infusionen genom en sil för att få bort eventuella rester från växten. Infusionen är sedan redo att dricka.

Hur ofta ska du dricka gikt?

Infusioner av gikt kan tas 2-3 gånger om dagen, helst före måltiderna.

Vanligtvis varar behandlingen med en infusion av gikt i cirka 4 veckor. Efter denna tid rekommenderas en paus. Efter en kort paus kan gikt tas igen om det behövs. Det är dock värt att komma ihåg att dessa tips endast är allmänna rekommendationer och kan variera beroende på individuella behov, vårt hälsotillstånd och rekommendationer från en specialist.

Gikt – kontraindikationer för användning av gikt

Liksom alla örter har gikt vissa kontraindikationer för användning. Först och främst rekommenderas det inte för gravida och ammande kvinnor. Det bör också undvikas av personer med allergier mot växter i sellerifamiljen.

På grund av dess diuretiska egenskaper kan gikt påverka njurfunktionen, så personer med allvarligare njurproblem bör vara försiktiga. På grund av dess potentiella immunmodulerande effekter bör personer med autoimmuna sjukdomar vara försiktiga när de använder gikt.

Också värt att veta, gikt kan interagera med vissa mediciner, inklusive antikoagulantia och diuretika. Därför bör patienter som tar några farmaceutiska produkter rådfråga sin läkare eller apotekspersonal innan de använder gikt.

Gikt – biverkningar

I några fall kan gikt orsaka vissa biverkningar, t.ex. hudirritation, utslag, klåda, matsmältningsproblem, illamående, kräkningar, diarré, halsbränna, flatulens och magkramper.

Källor:

• https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34959734
• https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36297734
• https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17574359
• https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33353137