Kost för njurarna och urinvägarna (njurdiet) – rekommendationer och menyer. Vad ska man äta och vad ska man undvika för urinvägarnas hälsa?

Njurarnas och urinvägarnas hälsa är viktig för att kroppen ska fungera korrekt. Vår dagliga kost kan ha en positiv eller negativ inverkan på urinvägarnas hälsa. Vilka livsmedel är värda att inkludera i kosten och vad är bättre att undvika för att stödja detta viktiga system? Grunden för en hälsosam kost för njurarna är en tillräcklig mängd vätska så att de kan arbeta effektivt och avlägsna gifter från kroppen. En tillräcklig mängd protein i kosten är också viktigt, men det är inte allt. Läs artikeln och ta reda på vilka livsmedel som är bra för njurarna och urinblåsan, vilka livsmedel som ska undvikas och hur man komponerar en meny som är vänlig mot hela urinvägarna.

Vilken roll spelar njurarna i kroppen och varför är urinvägarnas hälsa så viktig?

Njurarna är små men extremt viktiga organ med många vitala funktioner. De ligger på vardera sidan om ryggraden, strax under de nedre revbenen, och ansvarar bland annat för att filtrera blodet och reglera kroppens vätskenivåer, vilket är viktigt för att upprätthålla homeostasen i kroppen.

En av njurarnas viktigaste funktioner är att producera urin. Utöver detta fungerar njurarna som en regulator för många processer. Bland annat normaliserar de nivåerna av elektrolyter som natrium, kalium och kalcium, vilket är viktigt för att muskler och nerver ska fungera som de ska.

Dessutom reglerar njurarna det osmotiska trycket och förhindrar utsöndring av ämnen som är nödvändiga för att kroppen ska fungera korrekt. Dessa organ har också endokrina funktioner, bland annat genom att delta i produktionen av vissa enzymer och hormoner. De deltar också i metabolismen av D-vitamin, som är viktigt för benstommens hälsa.

Njurarnas huvudfunktioner:

• urinproduktion,
• avlägsnande av onödiga metaboliska produkter, toxiner och överflödigt vatten från blodet,
• reglering av elektrolytnivåer,
• produktion av hormoner som kontrollerar blodtrycket,
• stimulering av produktionen av röda blodkroppar,
• upprätthåller kroppens syra-basbalans,
• reglering av vätskevolymen i kroppen.

Viktigt är att syra-basbalansen i kroppen till stor del beror på njurarnas arbete. De påverkar försurningen av urinen och avlägsnar därmed överskott av syror från kroppen. På så sätt bidrar de till att hålla blodets pH-värde inom normalområdet. Genom att reglera vätskevolymen i kroppen normaliserar njurarna blodtrycket, vilket är viktigt för hjärt-kärlhälsan.

Njurarnas och urinvägarnas hälsa är avgörande för vår hälsa. Störningar i deras funktion kan leda till allvarliga hälsoproblem som högt blodtryck, anemi, elektrolytrubbningar och till och med njursvikt. Därför är det värt att säkerställa en urinvänlig kost för att hjälpa till att upprätthålla dess korrekta funktion.

När ska man använda en diet för njurarna och urinvägarna?

Att dagligen följa en kost för njurar och urinvägar är en förebyggande åtgärd för att hjälpa urinvägarna att fungera mer effektivt. En sådan diet fungerar särskilt bra om du redan har några klagomål från detta system. Rätt kost kan:

• stödja funktionen hos våra njurar,
• förhindra överbelastning och försämring av njurarna,
• minimera symtomen på urinvägsbesvär
• leda till snabbare utläkning av urinvägsinfektioner,
• förbättra kroppens avgiftning.

Enadekvat kost är en viktig del av behandlingen och förebyggandet av njur- och urinvägssjukdomar. Kronisk njursjukdom kräver särskild kostuppmärksamhet. Med hjälp av en lämplig diet kan vi minska belastningen på njurarna och förhindra ytterligare skador på dem. Även urinvägsinfektioner, urinvägsproblem, inkontinens och njursten kan lindras genom att ändra kosten.

Här är de fall där det är värt att nå en diet för njurar och urinvägar:

• kronisk njursjukdom, inklusive njursvikt (en lämplig meny lindrar njurtrycket och förbättrar njurfunktionen),
• njursten (kosten kan hjälpa till att lösa upp stenar, förhindra att nya stenar bildas och lindra smärta i samband med stenar),
• urinvägsinfektioner (en kostförändring kan bidra till att påskynda behandlingen av infektioner och förhindra att de återkommer)
• problem med urinering,
• högt blodtryck (detta tillstånd följer ofta med njurproblem och en korrekt kost kan hjälpa till att kontrollera det)
• diabetes (diabetiker löper risk för njurskador, så en kost som främjar njurarnas hälsa är särskilt viktig för dem).

Exakta kostförslag kan variera beroende på tillståndet. När du kämpar med urinvägsbesvär är det därför en bra idé att rådfråga din läkare eller en dietist som kan hjälpa dig att ta fram en kostplan som passar dina individuella behov.

Kolla in en naturlig formel för att stödja urinvägarnas hälsa: Urinofix

Vilken roll spelar rätt kost vid problem med urinvägarna?

Rätt kost är en prioritet när man hanterar urinvägsproblem. Att optimera doseringen av enskilda näringsämnen, undvika vissa livsmedel och samtidigt öka tillförseln av andra livsmedel är faktorer somfaktorer som leder till att hela urinvägarna fungerar bättre, att symtomen på sjukdomar och infektioner minskar och att risken för komplikationer minskar.

För personer med urinvägsbesvär, liksom högt blodtryck och diabetes, har njurdieten många positiva effekter, bland annat:

• förbättrar njurfunktionen,
• stödjer de naturliga filtreringsprocesserna i njurarna,
• minskar belastningen på njurarna,
• motverkar bildandet av avlagringar och njursten,
• lindrar symtom på kronisk njursjukdom,
• förbättrar den övergripande elektrolytbalansen i kroppen,
• minskar inflammation i urinvägarna,
• förbättrar blodtrycket genom att reglera vätskebalansen,
• stöder behandlingen av urinvägsinfektioner,
• ökar utsöndringen av toxiner från kroppen.

De 6 gyllene reglerna för njurdieten. Vilka kostrekommendationer är värda att följa när man tar hand om urinvägarnas hälsa?

När du skapar en meny i en diet som främjar njur- och urinvägarnas hälsa är det värt att följa några regler. Här är de 6 reglerna för njurdieten:

• Begränsa protein. Överdrivet proteinintag kan stressa njurarna, så måttlighet rekommenderas. När det gäller att välja proteinkällor är följande bäst: baljväxter, t.ex. bönor, kikärtor, linser och bondbönor (men inte i för stora mängder), magert kött, fisk, lättmjölk, lättost.

• Ät rätt mängd och rätt typ av kolhydrater. Kolhydrater är den viktigaste energikällan, men alla är inte lika hälsosamma. Ät främst komplexa kolhydrater, som finns i fullkornsflingor, frukt och grönsaker. Undvik raffinerat socker, sötsaker och starkt bearbetade livsmedel.

• Kontrollera ditt saltintag. För mycket salt kan leda till högt blodtryck och belasta njurarna. Det är lämpligt att minska saltet i kosten genom att undvika starkt bearbetade produkter och ersätta bordssalt med örter och kryddor.

• Drick mycket vatten. Tillräckligt vätskeintag bidrar till att bibehålla normal njurfunktion och hjälper till att avlägsna gifter. Drick cirka 2 liter vatten per dag om inte din läkare rekommenderar något annat.

• Konsumera kaliumrika livsmedel med måtta. Kalium är viktigt för elektrolytbalansen, men ett överskott kan vara skadligt för personer med njursjukdom. Grönsaker och frukter som bananer, tomater och potatis bör ätas med måtta.

• Ät små, regelbundna måltider. I stället för tre stora måltider kan du dela upp maten i fem eller sex mindre portioner per dag. Detta hjälper till att hålla blodsockernivån stabil och minskar belastningen på njurarna.

Produkter som rekommenderas i en diet för njurar

I en diet för njurar och urinvägar bör du förlita dig på livsmedel som stöder njurfunktionen, inte överbelastar njurarna och hjälper till att förhindra njurskador. Livsmedel som uppvisar antioxidant (skyddar cellerna i urinvägarna) och antiinflammatoriska (påskyndar kampen mot infektion) egenskaper kommer också att fungera bra.

Här är de livsmedel som rekommenderas i en njurdiet:

• Grönsaker. Grönsaker som zucchini, paprika, kål, blomkål, broccoli och gurka har låg kaliumhalt och är perfekta för en njurdiet. Under tiden begränsar du kaliumrika grönsaker som tomater och selleri.

• Frukt och grönt. Äpplen, bär, päron, vindruvor och ananas rekommenderas på grund av deras låga kaliuminnehåll. Dessa frukter kan ätas råa eller i smoothies och sallader.

• Proteiner. Magert kött, t.ex. skinnfritt fjäderfä, fisk, ägg och vegetabiliska proteiner. Mängden protein i kosten bör dock kontrolleras för att inte överbelasta njurarna (särskilt om du har ett allvarligare njurtillstånd).

• Mjölkprodukter. Mjölk med låg fetthalt, naturell yoghurt och ost med låg fetthalt är bra proteinkällor, men bör konsumeras med måtta.

• Spannmålsprodukter. Produkter som fullkornsbröd, fullkornspasta och råris är källor till värdefulla kostfibrer, B-vitaminer och en rad viktiga mineraler. De underlättar matsmältningen, hjälper till att reglera ämnesomsättningen och ger energi.

• Nötter och frön. Även om de är rika på hälsosamma fetter och protein bör de ätas med måtta på grund av sitt fosforinnehåll. Mandlar, valnötter och chia frön är mycket bra val.

• Fetter. Välj nyttiga fetter som olivolja, rapsolja, druvkärneolja, pumpafröolja, solrosolja och avokadoolja. De främjar hjärt- och kärlhälsan, sänker kolesterolet och ökar immunförsvaret, vilket är viktigt vid urinvägsproblem.

Njurdiet – vad ska man undvika och vad ska man begränsa?

Njurdieten rekommenderar att man begränsar konsumtionen av livsmedel som kan sakta ner och störa njurfunktionen. Det finns också livsmedel som vi helt bör eliminera från menyn. Rätt val av kostingredienser kan förbättra urinvägshälsan och det allmänna välbefinnandet.

Livsmedel som ska undvikas i en njurdiet inkluderar:

• Rökta produkter, inklusive rökt fisk, kallskuret och kött. De innehåller stora mängder salt och skadliga konserveringsmedel.
• Smälta ostar. De har hög salt- och fetthalt och kan därför belasta njurarna.
• Inälvsmat. Lever, njurar, hjärtan och andra inälvor innehåller mycket puriner och kan höja urinsyranivån.
• Kött- och charkprodukter som konserver och patéer. De innehåller stora mängder konserveringsmedel, salt och mättade fetter.
• Feta charkuterivaror, t.ex. bacon, gammon, landkorv och salami. Innehåller stora mängder ohälsosamma mättade fetter och salt.
• Buljongtärningar, pulversoppor, färdiga såser. Innehåller mycket höga halter av salt och konstgjorda tillsatser.
• Högförädlade produkter som chips, snabbmat, färdiglagade snabbmåltider. De innehåller mycket salt, ohälsosamma transfetter, enkla kolhydrater och konserveringsmedel.

I sin tur begränsa:

• Äggulor. Även om de är en källa till värdefullt protein innehåller de också mycket fosfor och kolesterol.
• Soppor och såser baserade på feta köttsorter, grädde och ost.
• Gula ostar. Kännetecknas av sin höga fetthalt och bör därför konsumeras i begränsad omfattning.
• Frön från baljväxter. De har uppsvällande egenskaper och innehåller höga halter av fosfor och kalium.
• Kaliumrika livsmedel som bananer, tomater och potatis. Kan vara problematiskt för personer med kronisk njursjukdom.
• Söta drycker, godis och juice (på grund av deras höga innehåll av enkla sockerarter).

Vilka vätskor ska man inta i en njurdiet och i vilka mängder?

Systematisk hydrering är en faktor som gynnar njurarna, förbättrar deras filtreringskapacitet, hjälper till att rensa urinvägarna och stöder hela urinvägssystemets funktion.

Stilla mineralvatten bör vara den huvudsakliga vätskekällan och det rekommenderas att man dricker minst 2 liter per dag. Örtteer som kamomill, mynta, nässlor och grönt te är också att rekommendera.

Mjölken bör minskas och drycker som flytande choklad, kakao, färgade drycker, starkt kaffe och te samt alkohol bör undvikas. Dessa kan överbelasta njurarna och försämra deras funktion.

Kost vid kronisk njursvikt, nefrolithiasis och andra njursjukdomar – vad ska man tänka på?

Kost vid njursjukdom kräver vår särskilda uppmärksamhet. Vid både njursvikt och andra njursjukdomar är det nödvändigt att övervaka intaget av natrium, kalium, fosfor och protein. Mängden av dessa komponenter bör justeras i enlighet med graden av nedsatt njurfunktion. Det är också viktigt att avsevärt minska saltintaget och kontrollera vätskorna. Vid sviktande njurar rekommenderas dessutom regelbunden konsultation med läkare eller dietist.

Diet för njurarna och urinvägarna – en exempelmeny

Här är en exempelmeny för personer som kämpar med njur- och urinvägsproblem:

Dag 1

• Frukost: Havregrynsgröt med vatten, äpple och kanel
• Dag 2 Frukost: Naturell yoghurt med blåbär
• Lunch: Ugnsbakad lax med grönsaker (zucchini, broccoli) och råris
• Eftermiddag: Morötter med hummus
• Middag: Sallad med rucola, grillad kyckling och olivolja

Dag 2

• Frukost: Shake med banan, spenat, mandel och mineralvatten
• Dag 2 Frukost: Fullkornsbrödsmacka med avokado och hårdkokt ägg
• Lunch: Bräserat kalkonbröst med hirsgryn och rostade grönsaker
• Eftermiddag: Fruktsallad (äpple, päron, vindruvor)
• Middag: Pumpagräddsoppa med solrosfrön

Dag 3

• Frukost: Ångkokt äggröra 2 ägg med gräslök och fullkornsbröd
• 2:a frukost: Smoothie med mango, naturell yoghurt och vatten
• Lunch: Grillat kycklingbröst med quinoa och blandade sallader
• Eftermiddagssnack: Bakat äpple med kanel
• Middag: Ångad fisk med blomkåls- och morotspuré

Dag 4

• Frukost: Toast med fullkornsbröd, avokado och tomat
• 2:a frukost: Kisiel med skogsfrukter
• Lunch: Bräserad torsk med bovetegryn och grönsaker (paprika, zucchini, broccoli)
• Eftermiddagsmat: Cocktail gjord på jordgubbar, naturell yoghurt och mineralvatten
• Middag: Sallad med quinoa, rostade rödbetor och fetaost

Exempel på recept i kosten för njur- och urinvägshälsa

Här är snabba och lättlagade, men ändå hälsosamma, näringsrika och nyttiga recept för njur- och urinvägshälsa:

Sallad med quinoa, rostade rödbetor och fetaost

Ingredienser för sallad:

• quinoa (1 glas),
• rostade rödbetor (2 medelstora),
• fetaost (100 g),
• ruccola (2 handfullar),
• olivolja (2 msk),
• citronsaft (1 msk),
• salt och peppar efter smak.

Tillagningsmetod:

Koka quinoan enligt anvisningarna på förpackningen och låt den svalna. Skär den rostade rödbetan i tärningar. Blanda quinoa, rödbetor, smulad fetaost och rucola. Tillsätt olivolja, citronsaft och smaka av med salt och peppar. Blanda ordentligt och servera.

Krämig soppa med pumpa

Ingredienser:

• pumpa (1 kg),
• morot (2 st),
• lök (1 bit),
• vitlök (2 kryddnejlikor),
• grönsaksbuljong (1 liter),
• olivolja (2 msk),
• salt och peppar efter smak.

Metod för beredning:

Skär pumpan, moroten, löken och vitlöken i mindre bitar. Fräs löken och vitlöken i oljan, tillsätt pumpan och moroten och fräs i några minuter. Häll grönsaksbuljongen över grönsakerna, krydda med salt och peppar. Koka på låg värme i ca 30 minuter tills grönsakerna är mjuka. Mixa soppan till en slät kräm och servera varm.

Grillat kycklingbröst med grönsaker

Ingredienser för detta:

• kycklingbröst (2 bitar),
• zucchini (1 bit),
• paprika (1 bit),
• aubergine (1 bit),
• olivolja (2 msk),
• citronsaft (1 msk),
• örter de Provence,
• salt och peppar efter smak.

Metod för beredning:

Skär grönsakerna i bitar och blanda med olivolja, citronsaft, örter, salt och peppar. Pensla kycklingbröstet med olivolja, krydda med salt och peppar. Grilla kycklingen och grönsakerna på en grill eller i en grillpanna i ca 5-7 minuter på varje sida, tills de är väl brynta. Rätten kan serveras med en yoghurtdipp.

Bräserad torsk med bovetegröt

Ingredienser:

• torskfilé (2 bitar),
• bovetegryn (1 glas),
• lök (1 bit), vitlök (2 kryddnejlikor),
• konserverade tomater (1 burk),
• olivolja (2 msk),
• salt och peppar efter smak.

Metod för beredning:

Koka bovetegryn enligt anvisningarna på förpackningen. Fräs den hackade löken och vitlöken i oljan, tillsätt de konserverade tomaterna och låt koka i några minuter. Krydda med salt och peppar och lägg sedan i torskfiléerna. Låt sjuda på låg värme i ca 10-15 minuter tills fisken är mör. Servera med kokta bovetegryn (du kan ersätta med råris eller bakade potatisbåtar).

Rostade sötpotatisar med yoghurtsås

Ingredienser:

• sötpotatis (2 bitar),
• olivolja (2 msk)
• naturell yoghurt (1 dl),
• vitlök (1 klyfta),
• citronsaft (1 msk),
• färska örter (dill, persilja),
• salt och peppar.

Metod för beredning:

Skala och skär sötpotatisen i bitar, ringla över olivolja, krydda med salt och peppar. Rosta i en förvärmd ugn på 200°C i ca 40 minuter tills de är mjuka och lätt bruna. Gör under tiden såsen: Blanda yoghurt med krossad vitlök, citronsaft, hackade örter, salt och peppar. Servera de rostade sötpotatisarna med yoghurtsåsen som ett hälsosamt mellanmål eller tillbehör.