Insulinresistens – orsaker, symtom, kost och behandling. Hur bekämpar man insulinresistens?

Insulinresistens är en allt vanligare metabolisk störning som hänger samman med en dåligt fungerande kolhydratmetabolism i kroppen. Den drabbar främst unga och medelålders personer som är överviktiga och har problem med att gå ner i vikt. Vid insulinresistens minskar vävnaders och cellers känslighet för insulin, det hormon som ansvarar för att upprätthålla normala blodsockernivåer.

I de flesta fall beror insulinresistens på en dålig kost som domineras av kolhydrater med högt glykemiskt index. Det är viktigt att insulinresistens är ett mycket farligt tillstånd om det inte behandlas, eftersom det oundvikligen leder till utveckling av typ 2-diabetes, och dessutom kan det också påverka uppkomsten av andra sjukdomar. Vilka är symtomen på insulinresistens? Hur diagnostiserar man insulinresistens och hur bekämpar man den effektivt?

Vad är insulinresistens och hur utvecklas den?

Vi hör allt oftare talas om insulinresistens som ett akut hälsoproblem till följd av en ohälsosam livsstil. Insulinresistens är i allmänhet nära kopplad till dålig kost och en stillasittande livsstil. Mycket ofta, nästan alltid, åtföljs den av en oförmåga att hålla normal kroppsvikt och ett överskott av kroppsfett, särskilt i bukpartiet.

Vad är insulinresistens? För att kunna besvara denna fråga måste man förstå insulinets verkningsmekanism och dess inverkan på blodsockernivån. Insulin är ett hormon som utsöndras av bukspottkörteln och som ansvarar för att stabilisera blodsockernivån och förse celler och vävnader med energimaterial i form av glukos. Dessutom är insulin också involverat i ämnesomsättningen av proteiner och fetter.

Efter en måltid bryts kolhydrater ner och tas sedan upp i blodet från matsmältningskanalen. Som en följd av detta stiger blodsockernivån. Därefter frigörs insulin, som gör att glukos transporteras från blodet till kroppens celler. Detta leder till att blodsockernivån stabiliseras.

En rationell och balanserad kost säkerställer balans i insulin- och glukosmetabolismen och att det inte förekommer störningar i sockerbalansen. Problemet börjar uppstå när det finns för många kolhydrater med högt glykemiskt index i vår dagliga kost.

De bryts snabbt ner och släpps ut i blodet från matsmältningskanalen. Det direkta resultatet är en ökning av blodglukosnivåerna till en onaturlig nivå.

Reaktionen på detta fenomen är en intensiv frisättning av insulin, vars uppgift är att normalisera sockernivån så snabbt som möjligt. En del av glukosen kommer in i kroppens vävnader, men överskottet hamnar i energireserven, fettvävnaden.

Insulinresistens utvecklas när ökande mängder insulin frisätts till följd av fortsatta snabba blodsockerspikar. Så småningom slutar kroppens celler att reagera korrekt på insulin, de blir mer och mer resistenta mot insulin (därav namnet insulinresistens). Cellerna får inte den mängd bränsle som behövs för att fungera korrekt, blodsockernivån sjunker inte och kroppen ökar och ökar insulinutsöndringen.

Cellernas förlust av känslighet för insulin leder till en ökad överproduktion av detta hormon (hyperinsulinemi), men blodsockernivån sjunker inte till normala nivåer. Abnormiteter i kolhydratmetabolismen ökar, med tiden blir kroppens regleringsmekanismer uttömda.

Först utvecklas insulinresistens, som sedan övergår till pre-diabetes och sedan till typ 2-diabetes.

Vilka är konsekvenserna av insulinresistens? Vilka sjukdomar kan insulinresistens leda till?

Insulinresistens ökar först och främst risken för att utveckla typ 2-diabetes, men även andra sjukdomar, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar.kardiovaskulära sjukdomar som högt blodtryck, ischemisk hjärtsjukdom, ateroskleros och icke-alkoholisk fettlever.

Insulinresistens kan också leda till att bukspottkörteln försvagas och att dess funktion försämras. Nästan alltid är insulinresistens också förknippat med övervikt och fetma (successiv tillväxt av både yttre fettvävnad ochyttre fettvävnad samt farligt visceralt fett runt de inre organen).

Konsekvenserna av insulinresistens kan också omfatta olika metaboliska och hormonella störningar, infertilitet, polycystiskt ovariesyndrom, gikt och sömnapné. Som du kan se av de möjliga konsekvenserna är insulinresistens ett farligt tillstånd som vi i alla fall inte bör underskatta.

Insulinresistens – symtom

Insulinresistens leder till att celler och vävnader, inklusive skelettmuskulatur, leverceller och fettvävnad, tar upp mindre glukos. Ämnesomsättningen av kolhydrater, fetter och proteiner störs och glukos utnyttjas inte optimalt av kroppens celler.

Minskad känslighet hos cellerna för insulin leder till hyperglykemi (överskott av glukos i blodet). Lipidmetabolismen är också störd. Det är inte bara ett överskott av socker, utan även av fettsyror som cirkulerar i blodet, det finns också en ökad ansamling av fettvävnad och en konstant viktökning.

Ibland är insulinresistens symtomfri, men vanligtvis kan man känna igen den på grundval av vissa symtom.

De vanligaste symtomen på insulinresistens

• Tillväxt av fettvävnad, snabb och lätt viktökning, särskilt i buken (med tiden får vår silhuett formen av ett äpple),
• problem med viktminskning trots fysisk aktivitet och kost,
• överdriven aptit, attacker av glupsk hunger,
• ökat sug efter sötsaker,
• frekvent huvudvärk,
• ofta trötthet, brist på energi,
• humörsvängningar,
• depressiva sjukdomar,
• sömnighet under dagen (särskilt efter måltider),
• koncentrationssvårigheter,
• för högt blodtryck,
• hyperhidros,
• förhöjda nivåer av socker, kolesterol och triglycerider,
• hudproblem (mörk keratos),
• ökad koncentration av urinsyra i kroppen.

Insulinresistens – orsaker, riskfaktorer

Vilka faktorer ökar risken för att utveckla insulinresistens? Här är de viktigaste:

• Övervikt och fetma på grund av för mycket socker och fett i kosten,
• kostfel (t.ex. Det handlar bland annat om övervikt och fetma på grund av för mycket socker och fett i menyn, kostfel (t.ex. att hoppa över frukosten, oregelbundna måltider, för få eller för många måltider, för många kolhydrater med högt glykemiskt index i menyn, för mycket mättade fetter och transfetter i menyn),
• stillasittande livsstil, för lite fysisk aktivitet,
• kronisk stress,
• kronisk sömnbrist,
• genetisk bakgrund,
• vissa sjukdomar (t.ex. Hashimoto-sjukdomen),
• tar vissa mediciner (t.ex. steroider, antibiotika, hormonella preventivmedel).

Risken för insulinresistens är också högre hos personer som lider av endokrina sjukdomar och hos kvinnor som har drabbats av graviditetsdiabetes under graviditeten.

Insulinresistens – diagnos, tester

Om vi misstänker att vi har insulinresistens kan vi själva kontrollera våra sockernivåer med en enkel mätare, men vi kan också utföra särskilda laboratorietester som gör att vi definitivt kan veta om vi har insulinresistens eller inte.

Det grundläggande testet som används för att diagnostisera insulinresistens är det s.k. orala glukosbelastningstestet (OGTT), det s.k. orala glukostoleranstestet eller sockerkurvan. Testet bestämmer fasteglukosnivån och glukosnivån efter att ha tagit en lösning av vatten och glukos.

Andra tester som utförs för att diagnostisera insulinresistens är:

• text om insulintolerans,
• Fasteglukosnivåer,
• fastande insulinnivå,
• HOMA-IR-index,
• glykerat hemoglobin,
• lipidprofil,
• Metabolisk klämmetod.

Insulinresistens – behandling

Utifrån testresultaten avgör läkaren om patienten behöver farmakologisk behandling eller om det räcker med att ändra livsstilen för att minskainsulin- och glukosnivåerna, öka cellernas känslighet för insulin och slutligen normalisera glykemin.

Därför är den viktigaste beståndsdelen i behandlingen av insulinresistens kosten, där vi för det första begränsar antalet kalorier som konsumeras dagligen, för det andra avstår från produkter med högt glykemiskt index och använder produkter med ett genomsnittligt glykemiskt index och ett lågglykemiskt index. Kosten hjälper oss både att minska kroppsvikten och att stabilisera glukos-insulinbalansen.

Insulinresistens – kost. Vad ska man äta och vad ska man undvika vid insulinresistens?

Syftet med insulinresistensdieten (insulinkost) är att förhindra blodsockertoppar och därmed normalisera insulinutsöndringen och stabilisera hela kolhydratbalansen i kroppen. I kosten med insulinresistens bör man därför vara särskilt uppmärksam på mängden och typen av kolhydrater.

Demest skadliga, som orsakar störningar i insulin- och glukosmetabolismen, är kolhydrater med högt glykemiskt index och hög glykemisk belastning, dvs. vitmjölsprodukter, sötsaker och bearbetade livsmedel. De smälts mycket snabbt och orsakar en snabb och kraftig ökning av blodsockret, så de bör absolut undvikas.

Å andra sidan rekommenderas kolhydratprodukter med lågt glykemiskt index och högt innehåll av kostfibrer (de smälts långsamt och orsakar inte plötsliga toppar i blodsockret). Med måtta kan vi välja produkter med ett genomsnittligt glykemiskt index.

Kom ihåg att produkter med hög fetthalt också är dåliga för oss. Undvik stekt mat, snabbmat, fett kött, feta köttstycken och produkter med transfetter. Som metod för att bearbeta mat kan du välja kokning, ångkokning, bakning utan fett eller grytning i stället för stekning.

Produkter som rekommenderas i kosten vid insulinresistens

• grönsaker,
• baljväxter,
• korn,
• nötter,
• Fullkornsprodukter (t.ex. fullkornsbröd, fullkornspasta, brunt ris),
• bovetegroddar,
• havregrynsgröt,
• bulgurgryn,
• spältgrynsgröt,
• korngryn av pärlkorn,
• quinoa,
• Frukter (särskilt frukter med lägre sockerhalt och mindre mogna),
• spannmål,
• kli,
• magert kött, fisk,
• magra, goda charkuterier av god kvalitet,
• mejeriprodukter,
• ägg,
• olivolja och vegetabiliska oljor av god kvalitet.

När du lagar mat, försök att inte koka maten för mycket (ju längre matlagning desto högre glykemiskt index i maträtten). Ät 5 måltider om dagen med 3-4 timmars mellanrum. Ät en näringsrik frukost och ät inte mellanmål mellan måltiderna.

Produkter som är förbjudna i kosten vid insulinresistens

• vitt bröd,
• bakverk, kakor, challahs, munkar, söta bullar, smörbullar,
• rostat bröd,
• produkter av vitt mjöl (t.ex. vit pasta, nudlar, dumplings),
• Färdiga sötade müsliblandningar,
• sötsaker,
• glass,
• syltningar,
• socker,
• honung,
• chips, pinnar och andra salta snacks,
• snabbmat (t.ex. snabbsoppor),
• frysta färdigrätter,
• snabbmat,
• Färdiga såser,
• små gryn,
• vitt ris,
• mycket mogna bananer,
• kanderade frukter,
• Chips, bakad potatis,
• potatismos,
• fett kött och korv,
• tunga, mjöliga såser,
• sötade ost- och mjölkdesserter, yoghurt med tillsatt socker.

Den typ av vätska vi äter är också mycket viktig för insulinresistensen. Vi bör undvika sötade drycker, fruktsiraps, energidrycker och alkohol. Vi bör också vara försiktiga med köpta fruktjuicer, eftersom de ofta innehåller socker eller glukos-fruktossirap.

Drick huvudsakligen mineralvatten (cirka 1,5-2 liter per dag).

Vid insulinresistens kan vi förutom vatten även ta till drycker som t.ex:

• grönt te, vitt te,
• svart te utan socker,
• sockerfritt kaffe,
• färskpressad frukt- och grönsaksjuice med lågt GI,
• Smoothies från en mixer (huvudsakligen grönsaker, med tillsats av fullkorn med hög fiberhalt, t.ex. linfrö, kli, chia frön).

Läs också: Diabeteskost

Fysisk aktivitet är en viktig faktor i kampen mot insulinresistens.

Vid insulinresistens är det förutom införandet av en hälsosam kost utan kolhydrater med högt glykemiskt index också mycket viktigt att överge en stillasittande livsstil. Brist på motion främjar utvecklingen av diabetesbesvär, och tvärtom bidrar regelbunden motion till att öka cellernas känslighet för insulin och till att normalisera sockernivåerna.

Detta beror på att musklerna, när de stimuleras till arbete, har ett ökat behov av energi, de ”behöver” bränsle i form av glukos.De blir mindre motståndskraftiga mot det hormon som förser dem med glukos, dvs. insulin. Det lönar sig därför att satsa på regelbunden fysisk aktivitet, naturligtvis i alla former, beroende på vad vi föredrar (t.ex. löpning, gym, simbassäng, dynamiska promenader, lagspel, cykling osv.)

Om vi vill bli av med insulinresistensen snabbt och effektivt är det värt att följa följande riktlinjer, utöver fysisk aktivitet och kost:

• undvika stress,
• se till att sova tillräckligt länge och bra,
• Använd örter och kryddor som har en positiv effekt på insulin-glukosbalansen i kroppen (t.ex. ingefära, curcuma, vit mullbär, curry, kanel).
• använda kosttillskott som reglerar sockernivåerna och minskar insulinresistensen (t.ex. den innovativa Redusugar-formeln).

I kampen för att normalisera insulinsekretionen är det också viktigt att undvika diabetogena läkemedel.

Gå till granskningen av preparatet som reglerar sockernivåerna och bekämpar insulinresistens Redusugar

Källor:

• https://www.medicalnewstoday.com/articles/305567
• https://www.healthline.com/health/diabetes/insulin-resistance-symptoms
• https://www.healthline.com/nutrition/insulin-and-insulin-resistance